
Franska revolutionen: stormningen av Bastiljen 1789
Varför gjorde fransmännen uppror mot kungen 1789? Bastiljen, de mänskliga rättigheterna och trikoloren i bilder. Bildspel och frågor för årskurs 4–6.
År 1789 började en revolution i Frankrike: folket krävde makt av kungen. Kungen bestämde inte längre allt själv. Artikeln berättar varför det blev så och passar för historia i årskurs 4–6. Varje steg kan visas för klassen som en bild i ett bildspel.
Till sist kan eleven berätta varför fransmännen gjorde uppror mot kungen och vad stormningen av Bastiljen betydde. Eleven vet vad deklarationen om människans och medborgarens rättigheter sa och vilka som stod utanför den. Eleven kan nämna tre saker som har bevarats från revolutionen till vår tid: trikoloren, Marseljäsen och metern.
Viktiga begrepp
- franska revolutionen
Franska revolutionen började år 1789, när folket reste sig mot kungamakten och ståndens privilegier. Dess paroller var frihet, jämlikhet och broderskap, och monarkin avskaffades år 1792. Revolutionen påverkade hela Europa och slutade med att Napoleon kom till makten 1799.- kung
En kung är en man som styr ett rike.- stånd
Ett stånd var en samhällsklass som man oftast föddes in i, med egna rättigheter och skyldigheter. I Europa fanns till exempel stånden adel, präster, borgare och bönder.- adelsman
En adelsman tillhörde det högsta ståndet, och ställningen gick oftast i arv inom släkten. Adelsmän slapp ofta skatt, eftersom de förväntades tjäna härskaren i krig. De fick också höga ämbeten.- skatt
Skatt är en obligatorisk avgift som människor och företag betalar till staten, kommunerna eller andra offentliga aktörer. Skattepengar betalar till exempel skolor, hälsovård och vägar. Exempel på skatter är inkomstskatt och mervärdesskatt.- mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter tillhör varje människa oavsett härkomst, kön eller religion. Till dem hör till exempel rätten till liv och frihet. FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna år 1948, efter andra världskrigets grymheter.- republik
- En republik är en statsform där statschefen inte är en ärftlig monark utan oftast väljs för en bestämd tid. Ordet kommer från latinets res publica, som betyder gemensam sak.
- meter
Grundenheten för längd. En meter har hundra centimeter.
1. Vad vet du om franska revolutionen?
Varför gjorde fransmännen uppror mot kungen?
Vad hände i Bastiljen den 14 juli 1789?
Vilka stod utanför deklarationen om människans och medborgarens rättigheter?
Vad har vi kvar från revolutionen?2. Kungen, tre stånd och dyrt bröd
År 1789 styrdes Frankrike av kung Ludvig XVI. Folket var indelat i tre stånd: prästerskapet, adeln och tredje ståndet. Till tredje ståndet hörde nästan alla, till exempel bönder och hantverkare. De måste betala skatter, men prästerskapet och adeln var befriade från många skatter. Bröd var de fattigas viktigaste mat, och efter en dålig skörd blev det dyrare.

Kung Ludvig XVI i kröningsdräkt. Antoine-François Callet målade porträttet år 1779. Ludvig XVI var kung från år 1774.. Foto: Portrait of Louis XVI of France, Antoine-François Callet, Public domain, bearbetad: förminskad 
En karikatyr från 1789 eller tiden däromkring. Bonden bär en adelsman och en präst på ryggen. Den franska rubriken betyder ungefär: jag hoppas att den här leken snart tar slut.. Foto: A faut esperer q'eu se jeu la Finira bentot sic, G.23829, Tuntematon kaivertaja (Anonyme, graveur), CC0, bearbetad: förminskad 3. Stormningen av Bastiljen 14 juli 1789
Bastiljen var en fästning och ett fängelse i Paris. Den var en symbol för kungens makt. Den 14 juli 1789 beväpnade sig parisarna och intog den. De letade efter vapen och krut. Kungen tappade greppet om Paris.

Stormningen av Bastiljen 14 juli 1789. Jean-Pierre Houël målade tavlan år 1789. Längst ned finns en museianteckning på franska.. Foto: Prise de la Bastille, Jean-Pierre Houël, Public domain, bearbetad: förminskad 4. Rättighetsdeklarationen: vem gällde den?
I augusti 1789 antog Frankrikes nationalförsamling deklarationen om människans och medborgarens rättigheter. Enligt dess första artikel föds människor fria och lika i rättigheter. I praktiken gällde deklarationen inte alla. Kvinnor hade inte samma rättigheter som män, och förslavade människor frigavs inte genast.

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter som målning. Jean-Jacques-François Le Barbier målade den år 1789. Deklarationens text är på franska och har 17 artiklar.. Foto: Déclaration des droits de l'homme et du citoyen, Jean-Jacques-François Le Barbier, Public domain, bearbetad: förminskad 5. Kungen förlorar sin makt
Revolutionen varade i tio år. Under den tiden förlorade kungen sin makt, och Frankrike blev en republik.

Kvinnorna i Paris marscherar till Versailles 5 oktober 1789. Bilden är en gravyr från 1800-talet, inte från själva händelsens tid. På banderollen står det på franska du pain, alltså bröd.. Foto: Les Poissardes de Paris en marche sur Versailles, Léon du Paty (piirros) ja F. Meaulle (kaiverrus), CC0, bearbetad: förminskad 
Olympe de Gouges. Alexander Kucharsky målade porträttet på 1780-talet.. Foto: Olympe de Gouges, Alexander Kucharsky, Public domain, bearbetad: förminskad - 14.7.1789 Parisarna stormar Bastiljen
- 5.–6.10.1789 Kvinnorna marscherar till Versailles för bröd
- 1791 Olympe de Gouges kräver rättigheter för kvinnor
- 1792 Frankrike utropas till republik
- 1793 Kung Ludvig XVI halshuggs
- 1799 Napoleon tar makten
6. Vad blev kvar av revolutionen?
Trikoloren är fortfarande Frankrikes flagga, och Marseljäsen är landets nationalsång. Marseljäsen skrevs år 1792. Under revolutionen började man också utveckla metersystemet, så att samma mått kunde användas överallt.

En solfjäder från slutet av 1700-talet. I mitten syns Lafayette inuti en trefärgad ring. Texten vive la liberté nationale betyder: leve den nationella friheten.. Foto: La Fayette et la cocarde tricolore, EV0157, Okänd upphovsperson, CC0, bearbetad: förminskad 
Rouget de Lisle sjunger Marseljäsen för första gången år 1792. Isidore Pils målade bilden först år 1849, så den är en senare föreställning om händelsen.. Foto: Rouget de l'Isle chantant pour la première fois la Marseillaise chez Dietrich, maire de Strasbourg, Isidore Pils, Public domain, bearbetad: förminskad 
Ett metermått av marmor i Paris, på rue de Vaugirard 36. Det är från slutet av 1700-talet. Det ingraverade ordet METRE är franska.. Foto: Mètre-étalon Paris, LPLT, CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad 7. Diskutera två och två
Varför var bönderna och stadsborna missnöjda år 1789?
Vilka stod utanför deklarationen om människans och medborgarens rättigheter?
Varför krävde Olympe de Gouges rättigheter för kvinnor?
Vad från revolutionen används fortfarande i dag?
Sammanfattning
Franska revolutionen började år 1789. Kung Ludvig XVI styrde, och tredje ståndet betalade skatter, medan prästerskapet och adeln var befriade från många skatter. Parisarna intog Bastiljen den 14 juli 1789. I augusti antog nationalförsamlingen deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, men den gällde ännu inte kvinnor eller förslavade människor. År 1792 blev Frankrike en republik, och kungen halshöggs år 1793. Från revolutionen finns trikoloren, Marseljäsen och metersystemet kvar.
Vanliga frågor
Varför firas den 14 juli i Frankrike?
Det är Frankrikes nationaldag. Dagen påminner om stormningen av Bastiljen år 1789. Den blev en officiell helgdag år 1880.
Vad betyder trikolorens färger?
Blått och rött var Paris stads färger. Vitt var kungens färg. År 1789 förenades färgerna i nationalgardets emblem, och det blev Frankrikes flagga.
Blev allt bättre på en gång?
Nej. Revolutionen gav nya rättigheter, men också krig och våld. Kvinnor fick rösträtt i Frankrike först år 1944. Slaveriet förbjöds i de franska kolonierna år 1794, men Napoleon återinförde det år 1802, och slutgiltigt förbjöds det år 1848.
Relaterat innehåll
Gör uppgifterna
Har ni gått igenom det här ämnet? Gör en uppgift om det till din klass.