
Mayakulturen: pyramider, kalender och skrift
Mayafolkets städer, pyramider, hieroglyfer, tal och kalender i bilder och kartor. Bildspel och frågor för årskurs 4–6.
Mayaernas högkultur blomstrade i södra Mexiko och Centralamerika för över tusen år sedan. Mayaerna byggde städer och trappstegspyramider, och många av dem står kvar än i dag. Artikeln handlar om tiden ungefär 250–900 e.Kr., som kallas den klassiska perioden. Den passar för historia i årskurs 4–6, och varje steg kan visas för klassen som en bild.
Till slut kan eleven berätta var och när mayaerna levde och vad de använde pyramiderna till. Eleven vet hur mayaerna skrev och räknade och kan förklara varför mayaerna inte försvann. Eleven kan orden högkultur, stadsstat, majs, arkeolog, noll och kalender.
Viktiga begrepp
- högkultur
- En högkultur är ett samhälle med städer, ordnad förvaltning, människor med olika specialiserade yrken och oftast skrift. De första högkulturerna uppstod för mer än 5 000 år sedan i Mesopotamien och Egypten. Ordet betyder inte att andra kulturer är sämre.
- stadsstat
- En stadsstat är en självständig stat som består av en stad och landsbygden runt den. I det antika Grekland kallades en stadsstat polis, och de mest kända var Aten och Sparta. Stadsstater fanns också till exempel i medeltidens Italien, och Singapore är en i dag.
- majs
En hög växt med gula korn på kolven.- arkeolog
En forskare som gräver fram gamla föremål och lämningar för att ta reda på hur det var förr. Arkeologen gräver försiktigt med murslev och pensel och antecknar exakt var varje fynd låg. Nästan allt vi vet om stenåldern vet vi tack vare arkeologer, eftersom man ännu inte kunde skriva.- noll
Talet som betyder ingenting alls.- kalender
En förteckning över årets dagar, veckor och månader. Där skriver man in viktiga dagar.
1. Vad vet du om mayaerna?
Var bodde mayaerna?
Vad använde mayaerna pyramiderna till?
Hur skrev och räknade mayaerna?
Finns mayaerna kvar?2. Var och när bodde mayaerna?
Mayaerna bodde i södra Mexiko, Guatemala, Belize och västra Honduras. Ungefär 250–900 e.Kr. hade de många stadsstater, till exempel Tikal och Palenque. Varje stad styrdes av en egen kung. Mayaerna har inte försvunnit: i dag finns det miljoner mayaer.

Mayaernas område (grönt). Namnen på länderna är på engelska. Markeringarna för städerna visar ungefär var de ligger.. Foto: Maya region w english names, Nepenthes (englanninkielinen versio: Kaldari), CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad 3. Städernas pyramider
I mayaernas städer fanns torg och trappstegspyramider av sten med ett tempel överst för ceremonier. Inskriptionernas tempel i Palenque byggdes omkring år 680 som gravtempel åt kung Pakal. Arkeologer hittade graven inne i pyramiden 1952. Mayaerna odlade majs, som var deras viktigaste näringsväxt.

Inskriptionernas tempel i Palenque i Mexiko, från omkring år 680. Namnet kommer från de långa hieroglyftexterna inne i templet.. Foto: Palenque, Temple of the Inscriptions (20498755918), Arian Zwegers, CC BY 2.0, bearbetad: förminskad 4. Skrift: hieroglyfer och böcker
Mayaerna skrev med bildtecken, hieroglyfer, som betyder ett ord eller en stavelse. Texterna ristades i sten och målades i böcker. Bara några få av mayaernas böcker finns kvar, och en av dem finns i biblioteket i Dresden. I dag kan forskarna läsa en stor del av texterna.

Mayahieroglyfer på museet vid Palenque. Varje tecken är en liten bild, och tecknen är ordnade i block.. Foto: Palenque - Maya-Glyphen 5, Wolfgang Sauber, CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad 
En sida ur Dresdenkodexen. På sidan finns gudafigurer, hieroglyfer och tal som skrivs med prickar och streck. Kodexen är gjord omkring år 1100. Bilden är en skanning.. Foto: Dresden Codex 21, Tuntematon mayakirjuri (skannaus: Library of Congress), Public domain, bearbetad: förminskad och beskuren 5. Tal och kalender
Mayaerna räknade med prickar och streck: en prick är 1, ett streck är 5. Ett streck och två prickar är 5 + 2 = 7, och noll ritades som ett snäckskal. Mayaerna hade två kalendrar, på 260 och 365 dagar, för att planera ceremonier och odling. De löpte parallellt: samma kombination kom tillbaka först efter 52 år.

Mayatalen 1–19. En prick (liten oval) är 1 och ett streck (lång rektangel) är 5. Teckningen är ur en bok som utkom 1899. Tecknet för noll finns inte med på bilden.. Foto: A glimpse of Guatemala - Maya Numerals 1-19, Alfred Percival Maudslay, Public domain, bearbetad: förminskad 6. Städerna tystnar, mayaerna finns kvar
Många städer i söder övergavs. Orsaken är inte helt känd: torka och krig anses möjliga. Mayaerna försvann inte.

El Castillo, pyramiden i Chichén Itzá på Yucatán i Mexiko. Den byggdes någon gång mellan 800 och 1200. Den branta trappan leder upp till templet.. Foto: Chichen Itza, El Castillo (14180679857), Arian Zwegers, CC BY 2.0, bearbetad: förminskad 
Skylt för ett väntrum på en vårdcentral på Yucatán. Texten är på spanska (Sala de espera) och på mayaspråk (Kúuchil pa’atajil). Mayaspråk talas fortfarande.. Foto: Sala de espera en maya yucateco, Addicted04, CC BY-SA 4.0, bearbetad: förminskad - ca 250–900 e.Kr. Klassiska perioden: stadsstaterna blomstrar
- ca 800–900 e.Kr. Många städer i söder överges
- ca 900–1200 e.Kr. Chichén Itzá är en stor stad
- ca 1520 Spanjorerna kommer till området
- I dag Miljoner mayaer talar mayaspråk
7. Diskutera två och två
Vad använde mayaerna pyramiderna till?
Varför behövde mayaerna en kalender?
Hur vet vi något om mayaerna, trots att många böcker har försvunnit?
Varför kan man inte säga att mayaerna försvann?
Sammanfattning
Mayaerna bodde i södra Mexiko, Guatemala, Belize och västra Honduras. Under den klassiska perioden, ungefär 250–900 e.Kr., hade de många stadsstater som styrdes av kungar. Mayaerna byggde trappstegspyramider, odlade majs och skrev med hieroglyfer. De räknade med prickar och streck, använde noll och hade två kalendrar. Många städer i söder övergavs ungefär 800–900 e.Kr., men orsaken är inte helt känd. Mayaerna försvann inte: i dag finns det miljoner mayaer.
Vanliga frågor
Tog världen slut år 2012?
Nej. I mayaernas långa tideräkning tog en stor period slut i december 2012, och en ny började genast, ungefär som när ett år går över i ett nytt. Enligt forskarna förutsäger ingen känd mayatext världens undergång.
Vad åt mayaerna?
De viktigaste grödorna var majs, bönor och pumpa. Av majsdeg gjordes bröd. Mayaerna drack också en dryck gjord på kakao. Kakaoträdet växer i Centralamerikas regnskogar.
Spelade mayaerna boll?
Ja. Mayaerna spelade med en gummiboll på en bollplan. Bollen fördes till exempel med höften. Enligt forskarna hörde spelet också ihop med religiösa ceremonier.
Relaterat innehåll
Gör uppgifterna
Har ni gått igenom det här ämnet? Gör en uppgift om det till din klass.