
Näringskedja: producenter, konsumenter och nedbrytare
Näringskedjan: producent, konsument, nedbrytare, pilarnas riktning och näringsväv med bilder. Undervisningsmaterial, bildspel och uppgifter för årskurs 3–4.
Näringskedjan visar vem som äter vem och varifrån energin kommer. Artikeln presenterar producenter, konsumenter och nedbrytare med en äng som exempel. Varje steg är färdigt att visa för klassen som en bild i ett bildspel.
Till slut kan eleven bygga en egen näringskedja, rita pilarna åt rätt håll och berätta vad som händer när en länk försvinner.
Viktiga begrepp
- näringskedja
Ordningen i vilken levande varelser äter varandra, till exempel en växt, en hare och en räv.- producent
En växt som själv tillverkar sin näring med hjälp av solljus. Den är början på näringskedjan.- växtätare
Ett djur som bara äter växter, som haren eller älgen.- köttätare
Ett djur som äter andra djur, som vargen eller lodjuret.- allätare
Ett djur som äter både växter och djur, som björnen eller människan.- nedbrytare
En organism som bryter ner döda växter och djur till jord, som svampen eller daggmasken.- fotosyntes
Växten tillverkar socker med hjälp av solljus, vatten och koldioxid och släpper ut syre.
Relaterade uppgifter
Det finns ännu ingen övning för det här ämnet
Lärare eller skapare: gör den första övningen med Puro Editor och välj Näringskedjor som ämne. Den visas här så snart den är publicerad.
1. Vad åt du i dag?
Vad åt du till frukost i dag?
Kommer maten från en växt eller från ett djur?
Varifrån får växten sin energi?
Vad äter räven på ängen?2. Solen ger energin
All mat börjar med solen. Växten använder solljus, vatten och koldioxid från luften. Av dem gör den sin egen näring. Det kallas fotosyntes. Därför är växten en producent. Näringskedjan börjar alltid med en producent.

Solen går upp över gräset. Gräset använder solljuset för att göra sin näring.. Foto: Dülmen, Kirchspiel, Dernekamp, Gras im Sonnenaufgang -- 2023 -- 6363-7, Dietmar Rabich, CC BY-SA 4.0, bearbetad: förminskad 3. Konsumenter äter andra organismer
Djur gör inte sin näring själva, därför är de konsumenter. En växtätare äter växter. En köttätare äter andra djur. En allätare äter både växter och djur.

Växtätare: vildkaninen äter gräs och andra växter. Bilden är tagen i norra Baden i Tyskland.. Foto: Junges Wildkaninchen vor Brennnesseln, 4028mdk09, CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad 
Köttätare: räven fångar mest små djur. Bilden är tagen på en äng i Halle i Tyskland.. Foto: Rotfuchs (Mai 2025) 2, Romzig, CC0, bearbetad: förminskad 
Vildsvinet äter växter, rötter och små djur. Bilden är tagen i Bayerska skogen i Tyskland.. Foto: Wildschwein Bayern, Armatus1995, CC BY-SA 4.0, bearbetad: förminskad 4. Näringskedjan på ängen
Näringskedjan visar vem som äter vem. Pilen går från den som blir äten till den som äter: gräs → kanin → räv. Pilen visar vart energin går.

Foto: Blumenwiese in Ingolstadt 2024, Chrisi1964, CC0, bearbetad: förminskad 
Foto: Junges Wildkaninchen vor Brennnesseln, 4028mdk09, CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad 
Foto: Rotfuchs (Mai 2025) 2, Romzig, CC0, bearbetad: förminskad - Producent Gräset gör sin näring med solljus.
- Växtätare Kaninen äter gräs.
- Köttätare Räven äter kaninen.
5. Nedbrytarna ger tillbaka näringsämnena
När en växt eller ett djur dör bryter nedbrytarna ner det. Nedbrytare är till exempel svampar och bakterier. De frigör näringsämnen till marken. Växterna använder näringsämnena igen. Ämnena går i kretslopp, men energin kommer hela tiden från solen.

Trametes versicolor, en ticka, växer på murknande trä och bryter ner det. Samtidigt går näringsämnen tillbaka till marken.. Foto: Trametes versicolor - Coriolus versicolor - Polyporus versicolor - Schmetterlingstramete - Bunte Tramete - Schmetterlingsporling - 01, Norbert Nagel, CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad 6. Näringsväv
Djur äter ofta många sorters mat, så kedjorna flätas ihop till en näringsväv. Om kaninen försvinner kan räven äta fler hönsfåglar. Om gräset försvinner blir kaninen och hönsfågeln utan mat. Då drabbas också räven.

Näringsväv: pilarna pekar från den som blir äten till den som äter. Bilden visar en räv, en hönsfågel (rapphöna), en kanin och växter.. Foto: Example trophic web fox partridge rabbit and plants, Wiki brain, CC BY-SA 4.0, bearbetad: förminskad 7. Bygg en egen näringskedja
Bygg en kedja två och två: producent, växtätare och köttätare. Åt vilket håll pekar pilarna?
Vad händer med kaninen och räven om gräset på ängen dör?
Var i kedjan kommer solen in?
Vad skulle hända om det inte fanns nedbrytare?
Sammanfattning
Näringskedjan börjar med solen och producenten: växten gör sin näring genom fotosyntes. Konsumenterna, alltså växtätare, köttätare och allätare, äter andra organismer. Pilen går från den som blir äten till den som äter. Nedbrytare, som svampar och bakterier, för tillbaka näringsämnena från döda organismer till marken. Många kedjor bildar en näringsväv.
Vanliga frågor
Är alger producenter?
Ja. Alger gör sin näring med solljus precis som växter. I sjöar och dammar är algerna början på många näringskedjor.
Är människan en konsument?
Ja. Människan är en allätande konsument, eftersom människan äter både växter och djur. Även människan är en del av näringskedjorna.
Äter räven bara djur?
Inte alltid. Räven äter mest små djur, men också bär. I naturen är gränsen mellan köttätare och allätare inte alltid skarp.