Ett mörkt moln som sänker sig lågt välver sig över havet, himlen under det är mörk; på stranden en stenig strand och en brygga med tre personer
Ett åskmoln närmar sig Östersjökusten på ön Öland i Sverige.. Foto: Cloud cumulonimbus at baltic sea(1), Arnold Paul, CC BY-SA 2.5, bearbetad: förminskad

Väder: undervisning, bildspel och frågor

Varifrån kommer vädret: solen, vinden, molnen och lufttrycket. Väderinstrument, väderprognos och säkerhet vid åska med bilder och frågor för årskurs 3–6 (9–12 år).

Väder är hur luften är ute just nu: soligt, molnigt, blåsigt eller regnigt. Artikeln berättar varifrån vädret kommer: solen, vinden och vattnets kretslopp skapar moln och regn. Dessutom tittar vi på molntyper, lufttryck, väderinstrument och säkerhet vid åska. Varje steg är färdigt att visa för klassen som en bild.

Till slut vet eleven vad väder och klimat betyder, kan namnge de vanligaste molnen och läsa en väderprognos. Eleven känner till säkerhetsreglerna vid åska och kan uppskatta hur långt bort blixten slog ner.

Viktiga begrepp

klimat
Det vanliga vädret på en plats under många år. I Finland finns fyra årstider.
moln
En vit eller grå hög av små vattendroppar som svävar på himlen.
vind
Luft som rör sig och får träden att svaja och molnen att flytta sig.
vattnets kretslopp
Vattnet avdunstar, bildar moln, faller som regn och rinner tillbaka till havet.
lufttryck
Luftens tyngd mot marken. Högt lufttryck ger ofta uppehållsväder.
temperatur
Den visar hur varmt eller kallt det är. Den mäts i grader med en termometer.
väderprognos
En bedömning av hur vädret blir de närmaste dagarna.
åska
Ett oväder med blixtar och muller. Blixten är elektricitet på himlen.

Relaterade uppgifter

  1. 1. Väder eller klimat?

    Hur är vädret ute just nu?
    Hur brukar vädret vara här på sommaren och hur på vintern?
    Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

  2. 2. Solen sätter vädret i rörelse

    Solen värmer luften och vattnet. Varm luft stiger och svalare luft strömmar in i stället: det är vind. När vatten avdunstar stiger vattenånga upp i luften, och högt upp sker kondensation. Från molnen faller regn eller snö: det är vattnets kretslopp.

    Ett diagram över vattnets kretslopp: solen högst upp, havet till vänster, pilar för avdunstning och nederbörd, moln, snö och ett snöklätt berg samt floder och skogar på land; texterna i bilden är på engelska
    Vattnets kretslopp i ett diagram från NASA. Texterna i bilden är på engelska: evaporation = avdunstning, precipitation = nederbörd, clouds and water vapor = moln och vattenånga, transport = transport.. Foto: The Water Cycle (SVS30580), NASA's Scientific Visualization Studio - Marit Jentoft-Nilsen, Global Science and Technology, Inc./Deborah McLean, Public domain, bearbetad: förminskad
  3. 3. Fyra molntyper

    Stackmoln (cumulus) är vita och välvda. Lagermoln (stratus) är ett jämnt grått täcke. Fjädermoln (cirrus) är tunna och höga. Åskmoln (cumulonimbus) är mörka och höga, och av dem uppstår åska.

    Vita, mjukt formade moln på en blå himmel
    Stackmoln (cumulus): vita och mjukt formade. De hör ofta ihop med uppehållsväder.. Foto: White Cumulus Clouds against Blue Sky (4), Lance Vanlewen, CC BY-SA 4.0, bearbetad: förminskad
    Ett jämnt grått molnlager täcker hela himlen över stadens hus
    Lagermoln (stratus): ett jämnt grått täcke över en stad i Limburg en eftermiddag i november.. Foto: Stratus nebulosus über Limburg, 26.11.2020 II, GerritR, CC BY-SA 4.0, bearbetad: förminskad
    Tunna vita molntrådar på en blå himmel, nere vid horisonten en stads siluett
    Fjädermoln (cirrus): tunna trådar högt över staden Stralsund i norra Tyskland.. Foto: Cirrus clouds over Stralsund, Joko Helterhoff, CC BY-SA 4.0, bearbetad: förminskad
    Ett mörkt moln som sänker sig lågt välver sig över havet, himlen under det är mörk; på stranden en stenig strand och en brygga med tre personer
    Ett åskmoln (cumulonimbus) närmar sig Östersjökusten på ön Öland i Sverige.. Foto: Cloud cumulonimbus at baltic sea(1), Arnold Paul, CC BY-SA 2.5, bearbetad: förminskad
  4. 4. Lufttryck och väderkarta

    Luft har tyngd, och den mäts med lufttryck. Enheten är hektopascal (hPa). Vid högtryck är vädret ofta klart, och vid lågtryck blir det moln, regn och vind. Luft strömmar från högt tryck till lågt, och det känns som vind.

    En väderkarta över Nordamerika: bruna kurvor, blå H-bokstäver, röda L-bokstäver samt blå och röda frontlinjer; texterna i bilden är på engelska
    Väderkarta över USA den 14.3.2020 (NOAA). Texterna i bilden är på engelska. H och L är högtryckets och lågtryckets centrum.. Foto: 2020-03-14 Surface Weather Map NOAA, National Centers for Environmental Prediction, Public domain, bearbetad: förminskad
  5. 5. Vädret mäts och förutsägs

    På en väderstation mäts temperaturen med en termometer, nederbördsmängden med en regnmätare i millimeter, vindhastigheten med en vindmätare och lufttrycket med en barometer. Satelliter fotograferar molnen från rymden. En dator räknar ut väderprognosen av mätningarna. Den innehåller en symbol, temperatur, vind och sannolikhet för regn.

    En amatörs väderstation på en gräsmatta: till vänster en vit väderhydda med galler på ett stativ, till höger en hög mast med sensorer och en låda, i bakgrunden Tysklands flagga och blå himmel
    En amatörs väderstation i Mettingen i Nordrhein-Westfalen i Tyskland. Till vänster väderhyddan, till höger masten med sensorer.. Foto: Wetterstation Mettingen Schlickelde 04, J.-H. Janßen, CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad
  6. 6. Åska och säkerhet

    Ljuset går mycket snabbare än ljudet, så blixten syns före åskknallen. Räkna sekunderna mellan dem: 3 sekunder är ungefär 1 kilometer, men det är bara en uppskattning. När du hör åska, gå in i en byggnad, och stanna inte på öppet fält, under ett träd eller i vatten. Från ett åskmoln kan det också falla hagel.

    På en mörk natthimmel flera grenade blixtar, den ljusaste slår ner i marken; på marken syns siluetter av träd och stolpar i en elledning
    Åska nära Pritzerbe i Tyskland. Den ljusaste blixten slår ner i marken.. Foto: Lightning Pritzerbe 01 (MK), Mathias Krumbholz, CC BY-SA 3.0, bearbetad: förminskad
  7. 7. Undersök vädret själva

    För väderdagbok i en vecka: skriv varje dag vid samma tid ner temperatur, moln, vind och regn.
    Leta upp dagens väderprognos och jämför den med vädret ute: stämde prognosen?
    Det är 6 sekunder från blixten till åskknallen: hur långt bort slog blixten ner?
    Gör en regnmätare av en plastflaska och mät hur många millimeter vatten som samlas i den.

Sammanfattning

Väder är atmosfärens tillstånd på en viss plats och ett visst ögonblick, klimat är medelvärdet av vädret under lång tid. Solen värmer luften och vattnet, och det ger upphov till vind och vattnets kretslopp. Molntyper är stackmoln, lagermoln, fjädermoln och åskmoln. Vid högtryck är vädret ofta klart och vid lågtryck molnigt, regnigt och blåsigt. Vädret mäts på väderstationer och med satelliter, och prognosen räknas ut av mätningarna. Vid åska går man in, och tre sekunder från blixten till åskknallen är ungefär en kilometer.

Vanliga frågor

Vad är ett moln gjort av?

Ett moln består av små vattendroppar eller iskristaller som svävar i luften. Själva vattenångan är osynlig. Ett moln bildas när vattenånga kyls av och blir till droppar.

Varför stämmer väderprognosen inte alltid?

Atmosfären förändras på ett komplicerat sätt, och datorn räknar ut prognosen av mätningarna som en uppskattning. En kort prognos, till exempel för i morgon, är mer pålitlig än en prognos en vecka framåt.

Hur vet jag att åskan går över?

Det går allt fler sekunder från blixten till åskknallen när åskan avlägsnar sig. Vänta inne tills det har gått ungefär 30 minuter sedan det sista mullret.

Relaterat innehåll

Gör uppgifterna